av Naturskyddsföreningen

Få koll på miljömärkningarna

Betydelsen av olika miljömärkningar i Sverige.
Livsstil

När du väljer miljömärkt är du med och bidrar till fler produkter och tjänster som tar hänsyn till natur och miljö. Här är en guide som visar de oberoende miljömärkningarna som används i Sverige. Vi berättar även om andra typer av märkningar som är vanliga och vad de står för.

Miljömärkningar

Det kan verka förvirrande att Sverige har flera märkningssystem, men det bidrar faktiskt till miljömärkningens framgångar. De olika systemen stödjer och driver på varandra.

Eftersom miljömärkta varor ofta säljer bättre blir det viktigt för producenterna att miljöanpassa sin tillverkning och sina produkter. Fler och fler producenter hänger med i utvecklingen för att inte hamna i skymundan av mer miljömedvetna konkurrenter. På så sätt är miljömärkningarna viktiga redskap för att nå ett samhälle i bättre harmoni med naturen.

Med miljömärkningar menar vi märkningar med högt ställda miljökrav som är framtagna av en oberoende part, så kallade tredjepartsmärkningar.

  • Bra Miljöval

Naturskyddsföreningens eget miljömärke och den enda miljömärkning i Sverige där kraven utformas av en miljöorganisation. Märkningen är ett av föreningens verktyg för att nå ett samhälle i balans med naturen där miljönytta, folkhälsa och global solidaritet sätts i främsta rummet. Bra Miljöval finns inom 10 områden som har valts ut för att de har stor betydelse för miljö, hälsa och klimat. Med hjälp av Bra Miljöval kan Naturskyddsföreningen även påverka andra märkningssystem. Genom att kontinuerligt skärpa kraven driver vi en utveckling där produkter och tjänster successivt utvecklas och blir mindre miljöförstörande. Knutet till vissa områden (främst inom energi) finns fonder som används för att frivilligt miljöförbättra produktionen. Märkningen drivs utan vinstintresse.

Läs mer om Bra Miljöval

  • Svanen

Det statliga bolaget Miljömärkning Sverige ansvarar både för Svanen och EU-Blomman. Svanen miljömärker många olika produktgrupper. Bolaget arbetar utan vinstsyfte på uppdrag av regeringen. Kraven för Svanenmärkningen beslutas gemensamt av de nordiska länderna.

1992 lämnade Naturskyddsföreningen Svanens styrelse för att satsa på den egna märkningen Bra Miljöval.

Läs mer om Svanen

  • EU Ecolabel (EU-blomman)

Svanens motsvarighet i Europa. Kraven för märkningen tas fram av ansvariga organ i EU:s medlemsländer. Arbetet sker på uppdrag av EU-Kommissionen. EU-Blomman fungerar på samma sätt som Svanen.

Läs mer om EU Ecolabel 

  • EU-lövet eller EU-ekologiskt

EU:s märkning av ekologiska livsmedel. Märkningen garanterar att maten är producerad utan konstgödsel, kemiska bekämpningsmedel och med omsorg om djur och natur. På en ekologisk gård får djuren komma ut i friska luften och äta ekologiskt foder. Även den ekologiska maten ska vara framställd på ett så naturligt sätt som möjligt och därför tillåts endast ett fåtal tillsatser och inga som förändrar smak och färg. Allt styrs av en EU-förordning och kontrolleras av oberoende kontrollorgan.

Läs mer

  • KRAV

KRAV är det svenska miljömärket för ekologisk mat. Kravmärkningens följer alla regler som EU-ekologiskt har men har några fler regler för till exempel djuromsorg, klimat och social hänsyn. Krav har även regler för fisk och skaldjur som säkerställer hållbar odling och fiske.

KRAV är en ekonomisk förening där vinsten går till att sprida kunskap och öka försäljningen av kravmärkta varor. I föreningen finns medlemmar som, via styrelsen, är med och fattar beslut om hur KRAV ska drivas. Bland medlemmarna finns Arla, Scan och ICA, men också intresseföreningar som Naturskyddsföreningen, Fältbiologerna och Ekologiska Lantbrukarna.

Läs mer om KRAV

  • MSC

MSC – Marine Stewardship Council – är en oberoende, global, icke-vinstgivande organisation som startats för att finna en lösning på problemet med överfiskning. Märkningen är en garanti för att produkten kommer från ett välskött fiske och att den inte bidragit till miljöproblemet med överfiskning.

Läs mer om MSC

  • FSC

FSC – Forest Stewardship Council – är idag det enda oberoende certifieringssystemet för skog. FSC ställer krav på skogsbruk och plantager som ska främja ett ansvarsfullt brukande av världens skogar. Märket kan också finnas på träprodukter som byggmaterial, papper och trycksaker.

Naturskyddsföreningen menar att de processer som ger allmänheten möjlighet att engagera sig i FSC-certifierat skogsbruk fungerar otillfredsställande samt att kraven för att få märkas med FSC behöver skärpas. Trots detta är FSC den certifiering inom området som idag ställer högst krav på miljösidan.

Läs mer om FSC

  • GOTS

GOTS – Global Organic Textile Standard – är den internationella miljömärkningen för textil. Miljömärkningen omfattar hela livscykeln från råvara till färdig textil, dvs bearbetning, tillverkning, paketering, märkning, handel och distribution. GOTS ställer även krav på arbetsförhållanden i tillverkningsfabrikerna.

Läs mer om GOTS

  • TCO Certified

TCO Certified är en internationell hållbarhetscertifiering för IT-produkter som t.ex datorer, bildskärmar, surfplattor och mobiltelefoner.

Det ställs krav både på användbarhet, miljöprestanda och socialt ansvarstagande.

Läs mer om TCO Certified

Andra typer av märkningar

  • Sociala märkningar

Fairtrade är en oberoende certifiering med kriterier för ekonomisk, social och miljömässig hållbar utveckling i länder med utbredd fattigdom. Fairtrade-märkt bidrar till att odlare och anställda, med egen kraft, kan förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Märkningen kombineras ofta med en miljömärkning för att visa att både miljöhänsyn och socialt ansvarstagande har tagits vid tillverkningen.

  • Andra märken

På många varor sitter symboler som lätt kan förväxlas med miljömärken. Det finns redan många och fler kommer säkert att dyka upp. En del fyller en funktion och säger något om produkten, till exempel Nyckelhålet som visar på näringsmässigt sunda varor, och Astma- och allergiförbundets symbol. Oeko-tex är en märkning som visar att textilien har klarat en laboratorietest för skadliga ämnen. Andra märkningar har ingen betydelse för produktens innehåll, som WWF:s panda och returpilarna.

  • Kvalitetsmärken

Svenskt Sigill, Rainforest Alliance och Utz Kaphe är exempel på kvalitetsmärkningar som står för vanlig konventionell odling, men där man t.ex. försöker minska användningen av kemiska bekämpningsmedel. De ställer grundläggande krav som egentligen alla varor borde leva upp till.

Ekoturismföreningen har i samarbete med Naturskyddsföreningen och VisitSweden arbetat fram en kvalitetsmärkning av turism - Naturens Bästa.

  • EU:s energimärkning

EU:s energimärkning är inget miljömärke, utan märkningen talar om hur energisnål vitvaran är. I Sverige ansvarar Energimyndigheten för märkningen. Med hjälp av energimärkningen rankas en apparats energianvändning på en skala från A till G. För vissa produktgrupper finns dessutom klasserna A+, A++ och A+++.

Handlarna är skyldiga att märka alla apparater i sin butik.

Falska miljömärken

Dessutom ser man ibland löv, fiskar, blommor och andra märken som producenterna själva hittar på för att varorna ska ge ett miljövänligt intryck. Sådana märken gör skada eftersom de förvirrar konsumenterna.

Taggar

Klimat & miljö
Annons