Visste du att vi svenskar använder 300 000 fotbollsplaner mark i Brasilien för att odla soja? Sojan ger vi som mat till våra kor. Men priset som måste betalas är högt. För att sojan ska kunna odlas skövlas nämligen både regnskog och savann, med följden att människor, djur och växter blir hemlösa. Tycker du om kött? Om inte så är du ganska ovanlig. För de flesta av oss svenskar gillar kött. I stora mängder. Och vi äter mer och mer av det. Enligt Jordbruksverket har köttkonsumtionen ökat med 16 kg per person och år sedan början av 1990-talet. Framförallt tycker vi om nötkött, alltså kött från kor.
Kor är egentligen byggda för att beta ett grovt foder av färskt gräs. Men svenska kor betar ofta bara ett par månader om året. Under resten av året äter de hö eller ensilage, innehållet i de vita plastbalarna du ser på åkrarna. För att korna ska växa snabbare och bli allt större, och därmed ge mer kött som kan säljas, ger bonden dem extra mycket proteiner i form av kraftfoder.
|
|
Fakta: Soja
Soja är en ärtväxt som har varit en vanlig gröda i östra Asien i tusentals år. Förutom i djurfoder används den i olika maträtter.
Eftersom sojabönan innehåller mycket protein och är relativt billig jämfört med kött är den en av de viktigaste proteinkällorna för fattiga människor.
Om vi alla skulle äta sojabönorna direkt istället för att gå omvägen via kött för att få i oss proteiner skulle åtgången på sojabönor minska med mellan 80 och 90 procent.
USA är världens största producent av soja, följt av Brasilien.
|
|
|
Svenska kossor mumsar soja från Brasilien
En stor andel av det kraftfoder som korna i Sverige äter består av sojabönor. Sojabönorna odlas på stora plantager i Brasilien och transporteras sedan över haven till Europa där man blandar dem med bland annat majs och palmkärnor. Ju mer kött vi i Sverige och Europa vill äta, desto mer soja behövs för att producera kraftfodret till korna.
Sojaodlingar istället för regnskog
När efterfrågan på soja ökar vill de som äger plantagerna odla mer. Eftersom det finns stora pengar att tjäna kan plantageägarna tänka sig att öka produktionen till vilket pris som helst. I det här fallet är priset som betalas att regnskogen skövlas och att den brasilianska savannen försvinner. Allt för att sojaodlingarna ska kunna expandera.
Jordens mest artrika ekosystem försvinner
Både regnskogen och savannen, som i Brasilien kallas cerrado, tillhör jordens mest artrika ekosystem. Hittills har regnskog som motsvarar 1,5 gånger Sveriges yta skövlats i Brasilien och den fortsätter att försvinna i en rasande fart i takt med att sojaodlingarna växer. Dessutom har mer än hälften av cerradon omvandlats till odlingar och betesmark. Det innebär att massor av insekter, djur och växter har blivit hemlösa. Många arter har redan dött ut, andra riskerar att göra det inom en snar framtid.
Människor blir hemlösa
Tillsammans med växterna och djuren försvinner också ursprungsbefolkningens möjligheter att försörja sig. Många tvingas arbeta på plantagerna under dåliga förhållanden. Andra flyr till städerna där de ofta lever i misär i slumområdena.
Billigt med soja
Men varför odlar vi då inte soja här i Sverige istället för att förstöra för människor, djur och natur på andra sidan jordklotet? Just soja går faktiskt inte att odla i Sverige för den trivs inte i vårt klimat. Men det finns andra proteinrika grödor som till exempel ärtor och raps som kan odlas i Sverige och som passar som djurfoder. Men för att den ekvationen ska gå ihop måste vi minska vår köttkonsumtion.
Dessutom missgynnar de handelssystem vi har i Europa de bönder som vill odla sitt eget kraftfoder. Det är nämligen mycket billigare att importera soja och förstöra regnskogen och savannen i Brasilien. För att ändra på det krävs insatser från både EU och regeringar. Dessutom måste foderföretagen och vi konsumenter ta vårt ansvar.
Vad kan du som konsument göra?
Ät mindre kött!
Välj kravmärkt kött eller naturbeteskött när du handlar. Naturbeteskött är kött från djur som har fått gå ute och beta. Djur som betar håller landskapet öppet. Dessutom konsumerar de mindre kraftfoder, det vill säga mindre soja.
Om du äter soja eller sojaprodukter välj Kravmärkt. Då vet du att du får soja som tagits fram på ett för naturen hållbart sätt.
Fråga din lokala handlare efter kött som producerats utan att värdefulla skogar och savanner huggs ner.
Om bilden: Våra kor äter 165 000 ton soja per år. Det motsvarar ungefär en båtlast soja varannan dag. Det mesta av den importeras från Brasilien där sojaodlingarna ökar på bekostnad av den artrika regnskogen och savannen.
Text & bild: Ulrika Jönsson-Belyazid
Källa: Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden, Miljöförbundet Jordens Vänner
Faktagranskning: Naturskyddsföreningen
Läs även artikeln Sojan äter regnskog hos Naturskyddsföreningen »
Fler artiklar hittar du på Globalportalens avdelning Miljö »
Globalportalen - Östra Hamngatan 45 - 411 10 Göteborg - 031-704
34 80 - info@globalportalen.org